tisdag 4 juli 2017

Vägen till toppen - rösta på Wisti!

Jag är inte i Almedalen, men jag såg att Antje skulle stiga fram på ett morgonseminarium i går. 8.30-9.15. På seminariet fick man möta fem framgångsrika kvinnor, Antje var en av dem och temat var Framgångsrika kvinnliga ledare som förebilder. Vi fick möta de framgångsrika och följa deras väg till toppen. Andra kvinnor, som ville följa deras exempel, kunde tydligen få tips och svar på frågan "vilket budskap och vilka rekommendationer vill de ge andra kvinnor med samma ambition?" Blev det inte konstigt nu?

Blir man präst för att göra karriär och ärkebiskop på ambition? Är inte prästeriet något man åker på i stället för en karriär? Gå inte biskopen och ärkebiskopen sist i procession för att uttrycka ett sakförhållande. Och är inte grundfrågan en helt annan, nämligen frågan vad Gud vill ha prästen till.

Någon måste bli ärkebiskop. Bertil Werkström t ex. Han hade aldrig ambitionen och stod  därför helt fri. Han hade kommenderats att bli ärkebiskop.
Eller prosten Pehr i Kalmar, som inte blev ärkebiskop men fick en fjärdeplacering, tror jag, i ett ärkebiskopsval. Det fann han hedrande. I Kalmar stod han lugn också när det blåste. "Jag har aldrig bett om att få bli kyrkoherde här", var hans enkla kommentar. Han hade kallats som fjärde man när det begav sig. Han blev inte biskop i Växjö stift för departementet trodde inte på att han var tillräckigt renlärig i ämbetsfrågan. Han var på semester, men fick krissamtal från Jonas Fors, som drev kampanj och med några andra uppvaktat kyrkoministern, att han måste ge besked. Prosten Pehr telegraferade till departementet: "If bishop prepared to follow the law." Vad skulle han annars säga. Å andra sidan fanns det ingen lag som tvingade en biskop att prästviga kvinnor... Nå, han stannade i Kalmar, lika fri som tidigare. Jag antar att han tog det där med karriär rätt lugnt. Hade han velat klättra, hade han inte satt sig i Kalmar. Men vilka ambitioner hade egentligen Antje? Det hade varit intressant att höra.

Att det var nödvändigt med en kvinna som biskop i Lunds stift efter Christina Odenberg stod tidigt klart. Det hade annars varit ett nederlag. Betty Jeanrond fanns på stiftskansliet och kunde kratta manegen för hennes mans adept, som fanns i USA. Antje blev biskop i Lund. Och så blev Antje ärkebiskop. Det var också rätt givet. S satsade på Antje. Stackars Ragnar Persenius fick stå där och se tåget gå från honom än en gång. Birgitta Lindén, S, förde fram Antje vid ett möte för elektorer från stiften. Hon presenterades som professor och det var hon ju på sitt sätt. Det betyder universitetslektor. När det påpekades, blev alla arga fast det var dagens sanning. Denna omständighet stäckte inte karriären. Men vilket budskap och vilka råd gav då Anje under seminariet. Det vet jag inte. Men det vore kul att få veta.

Kent Wisti behöver nog lite råd. Han har nominerats i Göteborgs stift och medialt är han följdriktigt biskopskandidat. Varför inte klippa till och rösta på honom? Han har redan valspråket "Gud är mindre" klart och det kontrasterar väl till Antjes slogan. Då sitter valmanskåren i Göteborgs stift och tänker tillbaka på biskoparna Björck, Block, Giertz och Gärtner och kanske ibland på honom som vann biskopsvalet efter Gärtner, biskopskandidaten Holmberg. Frestelsen blir att taktikrösta, dvs rösta på den minst dåliga. Det brukar bli en röst på någon lågkyrklig, en som alls ingen ämbetssyn har och därför inte ställer till med något utan framstår som fromsint. Detta tänks minimera skadorna. Det har hittills inte visat sig fungera.

Jag tror taktiken borde bli de omvändas taktik, dvs en omvänd taktik. Rösta på den som gör maximalt av det nya paradigmet utifrån tanken "hellre ett slut på eländet än ett elände utan slut". Och slutet på eländet blir bara att maximera - ju fortare desto bättre. Kent Wisti tror inte att Svenska kyrkan finns om 100 år. Ge honom chansen att avsluta Svenska kyrkan på tjugo år. Ge honom en estrad. Det kan bara bli mer men inte säkert sämre. Ungefär som på Liseberg, andlöst när man åker upp och andlöst när man åker ner. Och om allt tal om biskopsämbete och kall och allt tal om Gud är väck så - skit samma om nu franskan ursäktas. Vid ett antal konflikter i församlingar hör jag upprepat repliken att "biskopen kan ingenting göra". Nå då så. Ska man inte med samma argument ställs till det i kyrkovalet? Nej, där behövs klarsynta som inifrån och gång på gång i varje fall kan förklara vad som sker och kanske förändra det.

Jag vet att det finns präster i Göteborgs stift som avhåller sig från att rösta De förnedrar sig inte, säger de. Men varför inte det? Hjälp till att göra stiftet uppsluppet lustigt! Wisti for Bishop! Nämn annars någon kandidat som framstår som bättre än Kent Wisti. Ingen som uppmärksammas i Smålänningen i vart fall, där Älmhultsbördige Wisti ställs fram som biskopskandidat. Göteryd, Pjätteryd och Hallaryd ligger i Älmhults kommun.

Alternativet är förstås att få bort det där att vem som helst kan nominera och få bort att andra än präster ska rösta i biskopsval. Biskopen är pastor pastorum. När biskopsvalet förändrades år 1963 var det för att politiskt kontrollera biskopsvalen, som annars kunde ställa till det för regeringen. Präster vet nog att hålla efter när de biskopsambitiösa vill till.


54 kommentarer:

  1. Det är påfallande många töntar och jönsar bland de aderton på göteborgslistan. Vad tror de egentligen om sig själva? Det märks att en ny tid har inträtt. Men inte behöver man väl bry sig om vem som blir den mitrerade? Alla är väl vid det här laget omsorgsfullt stöpta i samma form? Sex är prästinnor till konstitutionen. Den gruppen kommer att ha ett bra utgångsläge: “Dags för en qvinna nu!” “Ropen skalla - våtmark åt alla!” Grenholm och Wisti tippar jag som de största linslössen när faen kommer lös på allvar. Då får vi mycket att le åt. Vi har underbara medelmåttor framför oss!

    Mot stupet! /John

    De aningslösa: https://www.mynewsdesk.com/se/goeteborg-stift/pressreleases/18-namn-paa-biskopslistan-2025583

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hm, både Lundby och Johanneberg är församlingar med många kyrkokristna. De kandidaterna ses nog inte med så blida ögon av kyrkoetablissemanget.
      Tänk om den nye biskopen skulle inspirera till fler gudstjänstbesök?

      Radera
    2. John,

      -Därtill finns det jönsar och töntar som kommenterar saken jönsigt och töntigt . . .

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
  2. Rolf Pettersson4 juli 2017 kl. 08:45

    Att Gud är mindre skrev jag i församlingsbladet i julas. Inte visste jag att Kent Wisti läste den publikationen. ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. På förfrågan fast inte från Rolf: Ulf har beviljats semester och ska inte behöva avbryta den. Han är värd sin månadslånga ledighet.

      Radera
    2. Tack för beviljad SEMESTER -sommarlov har jag alltid avskytt.
      ---
      Wisti är listi...
      Sign Den sommarlovsovillige.

      Radera
    3. Jag åker gatstensskakig lundabuss med annan Dagbloggläsare som vill att jag motiverar mitt omdöme om Älmhultskent :
      "Visst är Wisti listi'.I intervjun i Sydsvenskan i lördags benämner han sig själv som 'mainstream '.Det låter sig göras nu när han utnämnts av den ordinerade lundabispen Johan till stiftsadjunkt. Wisti vingbeskärs och det blir rättning in i ledet i ett svällande stiftskansli.
      Allt i den Svenskaste Kyrkans huvudmotto :Gud är lagom.
      Ulf H Berggren

      Radera
    4. Varför ska det vara så svårt att ha semester?

      Radera
    5. Semester betyder termin, mäster.
      Min ävlan att omvända bloggläsarna till dr Steiners insiktsfulla kunskap (Erkenntnis)jfr Pauli gnosis-känner inga terminsgränser...
      UHB

      Radera
  3. En katt bland hermelinerna
    sjöng estradören Gerhard en gång. Det skulle det väl bli, om Kent Wisti bleve biskop.

    SvaraRadera
  4. Den största frågan för SvK är väl svaret på frågan "Vad är en biskop?"
    Konstig hatt och medlem i läronämnden men what else?
    I Visby protesterade församlingen mot biskopsvisitationens slutdokument. Hade domprost Hermansson fått sin vilja igenom hade det inte blivit någon visitation alls.
    Så frågan är om man inte borde rösta på den som der roligast och mest obekväm ut i konstig mössa?
    Skulle inte det bara Wisti så säg?

    Antje framstår mer som en extern galjonsfigur och nästan inte alls som en herde för flocken. När sa hon senast något uppmuntrande till trogna kyrkokristna eller kämpande komministrar?

    SvaraRadera
  5. Det postkristna samfundet är nog den organisation i landet med det mest mediokra och överbetalda ledarskapet, så schamanen Wisti blir ett övertydligt exempel på samfundets sorgliga tillstånd!
    Antony

    SvaraRadera
    Svar
    1. Borde inte också Antony ta lite semester från det postkristna traumat som plågar honom så? Varför inte ta en tur till biretta-festivalen i Vadstena och få lite ny inspiration? Marcus

      Radera
    2. "Biretta?" Bira klass ett heter väl lättöl??

      Radera
  6. Sun Tsu har talat. Låt oss ge Engberg rätt: stadskyrkans avskaffande måste föregås av stadskyrkoidéns restlösa förverkligande. I approve of this message.

    SvaraRadera
  7. Förklara närmare, tack!

    -På vilket sätt skulle biskopsvalen politiskt kontrolleras efter 1963?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. BOD
      Frågan är märklig. Vad gjorde du alla åren, när P-O Sjögren, C.H. Martling och G.A. Danell var på många biskopsförslag, men aldrig utnämndes, därför att de var icke havliga.

      Radera
  8. Vi som minns Expressens ledarförslag år 1962 förstår. Då var på biskopsförslaget idel icke-havliga. Expressen föreslog nyval 1963 för då kunde saken styras med hjälp av nya elektorer, inte bara prästerna. Därtill kom utnämningsmakten. Det enda problem som inträffat därefter var valet i Göteborg 1970. Men med biskopsvalsreformen förändrades valet från att ha varit val av pastor pastorum till att bli, ja vad då? För biskoparna är samtidigt avlövade mycket. Den processen inleddes också på 1960-talet när biskop Cullberg prickades av JO för att han skrivit till en präst att han borde ta tillbaka en ansökan till kyrkoherdetjänst. Det fick en biskop inte skriva. "Jag skulle tagit Mercan!" ropade Cullberg. Extra utmanande var att JO-utslaget kom efter biskopens pensionering. Det gick väl till rättegång, vill jag minnas och tjänstefelet konstaterades.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kan noteras att det gamla biskopsvalet gick till så att prästerna nominerade kandidater – varje präst satte upp tre namn, med samma röstvärde. Bland de tre som fått flest röster utsåg 'Kungl. Majt.' den blivande biskopen.

      Vi har motsvarande ordning i Missionsprovensen. Prästkollegiet nominerar genom val tre kandidater. Sedan väljs biskopen bland dessa av konventet, som består av representanter för koinoniorna/församlingarna och prästerna.

      Radera
    2. -Var då de utnämnda omeriterade?

      Det finns i denna bloggs dagliga texter - bloggarens och kommentatorernas - en rakt igenom bärande underton: att det alltid är prästerna (och bara de) som skall ha inflytande i Svenska kyrkan. Präster skall nominera, präster skall dominera, präster skall exekvera, präster skall reagera, etc, etc. Att regeringen utsåg en av de tre, som hamnat i första förslagsrummet, har i historiens spegel inte lett till några problem. I så fall vilka då?

      Stig Walldins undran vad jag gjorde när de nämnda tre personerna förbigicks bör förbytas i hans egen visshet om VARFÖR ingen av dem blev biskop. Svaret är enkelt. Jag vet också detta.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    3. Den som är otillräckligt meriterad, mindre än andra möjliga kandidater, är därmed inte omeriterad, förstås. För samtalets skull bör skivorna inte skäras så tjocka att någon kvävs när de ska tuggas. Inga problem? Hahaha!

      Radera
    4. Motfrågan till BOD är väl om det lett till färre problem om den som fått högst röstetal i valet automatiskt utsetts?
      Hade t.ex. Holmberg i.s.f. L.Eckerdal lett till färre problem?
      Eckerdal var ju som bekant en påhejare av statskyrkans avskaffande.

      Radera
    5. BloggarDag och Peter T,

      -Sanningen viktigare än samtalet, mina herrar.
      Sanningen om VARFÖR ingen av de nämnda blev biskop. Ingen har veterligt hittills kvävts av den, hahaha!

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
  9. En undran här är om det skulle göra så stor skillnad i biskopsval om det var bara präster som elektorer? (Vilket jag i o för sig inte har något särskilt emot.)
    S har ju under så många år påverkat SvK via utbildning av präster, diakoner o andra samt via tillsättningar att jag lite kan undra vilken skillnad det skulle kunna göra.
    Vad gäller kvinnor o karriärtips är jag ofta väldigt misstänksam, så kvinna jag är. Jag är otroligt trött på de kvinnor som tänker de måste anta manliga attribut/tillvägagångssätt för att komma dit de vill. Tala om att nedvärdera det kvinnliga.
    För att inte tala om hur lite jag förstår kvinnor som accepterar att kvoteras in bara för att de är kvinnor. (Kan här bara anses ok om det verkligen är fråga om likvärdiga meriter.) Varför en kvinna måste efterträda en kvinna (minns lite om Lunda-valet.) förstår jag alls inte - vad är det för jämställdhet?
    Eva H

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har verkligen S- som parti?- påverkat SvK via utbildning av präster, diakoner och andra? Förklara det! Finns det inte en övertro på de politiska partiernas inflytande? Det där ter sig i mina ögon som lite märkligt, men jag kan ha fel.

      Radera
    2. Så länge kyrkan var närmare knuten till staten (före "bodelningen under äktenskap" vi lever med nu) så kunde man ju styra mer mot det "kungliga salighetsverk" som drömts om sedan tidigt 1900-tal.
      Utbildningen har man ju alltid kunnat styra från statligt håll o så även nu via tillsättning av professorer, anslag osv. (Johannelund var väl på väg bli av med en del av sin rätt att utbilda präster. Vågar inte svara för exakt hur det blev men att man ville hejda J-lund pga dess ofta mer traditionelt troende lärare var helt klart.)
      Nu försöker jag läsa in mig lite i historisk mening via t.ex. "Statskyrkodebatten" men detta har jag också hört en hel del om i samtal mellan präster ur olika generationer, när de jmf sina utbildningsår.
      Eva H

      Radera
    3. Högskolor/universitet tillsätter själva sina professorer numera. Men visst bidrag är ju alltid ett styrmedel, men de är väl knappast skräddarsydda för viss utbildning? Hur det är med Johannelund vet jag inte.

      Radera
  10. Jag delar på många sätt Dags tankar. Mina vänner, som stannar kvar i Svenska kyrkan, säger: Svenska kyrkan faller snart samman. Vi förblir här, så att det finns någon som kan återuppbygga henne ur ruinerna. Eftersom det inte finns någon plats för dem som det nu är, borde de väl medverka till att ruinerandet går så snabbt som möjligt!

    (Kommentaren skriven efter att just ha kommit hem från ungdomssångarfest i Tallinn – 100 000 deltog, varav drygt hälften sångare – med temat 'Jag förblir'.)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skall vara "drygt en fjärdedel sångare".

      Radera
    2. Vad gör Du då, +Göran?

      -Vad svarar Du då Dina vänner? Och ber Du dem att göra en insats för att förhindra det väntade sönderfallet?

      För det kan väl inte vara så illa, Göran, att Du VILL att Dags, min och folkets kyrka skall falla samman?

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
  11. Om det var "stackar Persenius, som fick se tåget gå ifrån honom ännu än gång" så visar väl ditt påstående om honom att han hade tydliga ambitioner att bli ärkebiskop - men en sådan skulle man ju inte ha för att vara av rätta virket? Är vi månne ute och mäter med dubbla måttstockar igen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det troliga är nog att BloggarDag inte klassar Persenius som fullt prima virke.

      Radera
  12. En Kent Wisti nämns i bloggposten. Är det någon man borde känna till?
    Hjälp mig i så fall någon!

    /Okunnig norrlänning

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sveriges mest kände präst om vi förstår saken rätt. Känd från radio. Och nu biskopskandidat!

      Radera
    2. Wisti är en postkristen shaman och ett övertydligt exempel på det postkristna samfundets intellektuella och moraliska kollaps!
      Antony

      Radera
    3. Kent Wisti är också konstnär. Han har bl a gjort fina illustrationer till "500 år av reformation" för Svenska kyrkans reformationsjubileum: https://www.svenskakyrkan.se/femhundra-ar-av-reformation

      Marcus

      Radera
    4. Jag tror att begreppet "lyckligt ovetande" är passande i sammanhanget.

      Radera
  13. Dags bok ”Farligt” – del 1

    Jag har börjat läsa Dags bok "Farligt" från 1997 vilken rekommenderas. Ett tiotal sidor in i boken kan jag konstatera att boken är lika aktuell idag som den var för tjugo år sedan. Jag tar mig friheten att nämna några lösryckta delar ur Dags punkter som han kallar "Busenkla programmet".

    - "Visionen. Det är en grundläggande vision av Svenska kyrkan som måste styra hennes organisation och prioriteringar. Svagheten i allt organisationsarbete är att visionen saknas. Det kommer till sista att föröda Svenska kyrkan."

    Kommentar: Jag instämmer. Var finns visionen? Var finns den frimodiga förkunnelsen av evangeliet? Kyrkans nuvarande vision synes i dagsläget sammanfalla med vilken annan organisation som helst med världsförbättrande ambitioner. Svenska kyrkans egen beskrivning av sitt uppdrag är långt ifrån tydlig och saknar ett Jesus-fokus. https://www.svenskakyrkan.se/vart-uppdrag

    - "Församlingen. Församlingen består av människor som firar gudstjänst. Kyrkfolket är det människor som regelbundet firar gudstjänst, bärare av den kristna identiteten i tro, sed och rit. Dessa människor är kyrkans stora resurs. Vi behöver på nytt lära oss att tänka i människor, upptäcka dem och de gåvor Gud vill ge oss genom dem”.

    - ”Den enskilde kristne – lekmannaskapet. Det är genom de kristna som Kristus blir närvarande i världen. Från altaret bär vanliga kristna sin Herre hem, till grannar och vänner, till arbetskamrater, in i politiskt ansvarstagande. Prästens uppgift är att tjäna lekfolket genom att skickliggöra dem till kristen närvaro i världen”.

    Kommentar: Det är en paradox i Svenska kyrkan att medlemsantalet är högt men att antalet troende och aktiva är betydligt lägre. Jag tycker frågan om medlemsantalet saknar större betydelse. Visserligen har medlemsantalet icke oväsentliga ekonomiska betydelser men i grunden är det de troendes skara som räknas. Det är i de troende och i de troendes gemenskap med Jesus som kyrkan måste ha sitt centrum. Det är sedan de troendes uppdrag att i ord och gärningar sprida evangeliet om Jesus. Så oavsett om icke-troende är medlemmar eller inte finns de där ute på det missionsfält som varje församling utgör. Skickliggörandet är inte enbart prästens uppgift. Alla församlingsmedlemmar kan vara delaktiga i att stötta varandra och bidra till en större frimodighet.

    Om frikyrkan kan verka utan stora skatteunderlag till stöd för sitt arbete kan även Svenska kyrkan göra det om medlemsantalet fortsätter att sjunka. Det förutsätter dock att kyrkans arbete inte enbart är beroende av de anställdas insatser utan att kyrkfolket får, vill och kan engagera sig i församlingens arbete utifrån varje människas gåvor och förmågor. Församlingens liv och arbete är alla troendes uppdrag att delta i och stödja. Prästens roll är att visa andligt ledarskap och de anställdas roll att delvis utföra arbete men större utsträckning att "projektleda" församlingens arbete. Svenska kyrkan kan inte vara organiserad utifrån en beställare-utförare modell med medlemmar som beställer eller avropar kyrkliga tjänster från de anställda som utförare. Tillbaka till rötterna och urförsamlingen! Tänk vad många lager av århundraden av organisationsstruktur som skymmer sikten för församlingens uppdrag!

    SvaraRadera
  14. Dags bok ”Farligt” – del 2

    ”Partipolitiseringen. Vi behöver komma bort från den rådande partipolitiseringen. Politiska partier har bildats för politiskt arbete i samhället. I kyrkan delas inte människor in efter politisk tillhörighet.”

    Kommentar: Om detta kan mycket sägas och mycket har redan sagts. Men det är viktigt att frågan om partipolitiseringen lyfts om och om igen fram till den 17 september (och därefter).

    ”Jag uppmanar er, bröder, att se upp för dem som skapar splittring och väcker anstöt mot den lära som ni har fått undervisning i. Håll er borta från dem, för sådana människor tjänar inte vår Herre Kristus utan sin egen buk, och med fina ord och vackert tal bedrar de godtrogna människor.” (Rom 16:17–18)

    Varningarna till de första församlingarna är lika giltiga då som nu!

    Jag konstaterar att kyrkan är en plattform bland flera för deltagande politiska partier nomineringsgrupper). Av någon anledning är det ambitioner om makt som styr. Det handlar om att bibehålla och utöka makten i kyrkan som vissa ser som en del av den svenska folkrörelsen. Men Svenska kyrkan är inte vilken förening som helst utan är en del av Kristi Kyrka och är en utåtriktad gemenskap av och för kristna (såväl i vardande som befintliga). Så även om det känns svårt - släpp taget om makten och låt kyrkan bli befriad från världen och låt kyrkan istället komma till världen som den egentligen är med ett frimodigt proklamerande av evangeliet om Jesus! Den partipolitiska påverkan i Svenska kyrkan har inneburit att kyrkan antagit det förvisso djupt mänskligt ängsliga behovet att vilja anpassa sig till omvärlden för att inte sticka ut och anammat människans iver att vara alla till lags. Kyrkan riskerar dock (eller har redan?) att förlora sin kompass och förlora sin medvetenhet om sitt uppdrag och sin uppdragsgivare. Att förlora blicken på Jesus och kyrkans uppdrag!
    /HFG

    SvaraRadera
  15. Om Wisti blir biskop, kan man då kalla Kyrkan för Wisti brud?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bäst i dag
      :-)

      Svenskkyrklig dissident

      Radera
    2. Den var bra Anna! Har jag någonsin gett dig en komplimang? Om inte är det dags nu!
      Antony

      Radera
    3. BRAVO, Antony! ÄNTLIGEN en kommentar från Dig som handlar om något nytt, och inte bara är ännu en klipp-o-klistravariant av Dina tidigare inlägg!/Paul (som också tycker att Anna ibland förtjänar en komplimang).

      Radera
  16. Apropå listan med "De aderton" i Göteborg, de två ranghögsta i skaran torde vara Grenholm och Hillert. Inga blivande kardinaler, men kyrkopolitiskt korrekta kandidater från Mellansverige, lämpliga för de som vill omforma stiftet och lämna arvet från Giertz och Gärtner. Därutöver finns Aggedal som har ett långt cv vilket kan imponera på en del. Men kanske finns det andra som lika gärna kan tänka sig att plantera en Eek. Fortsättning lär följa...

    Svenskkyrklig dissident

    SvaraRadera
  17. Anna,

    För att fortsätta sarkasmen?

    Citat:"Om Wisti blir biskop, kan man då kalla Kyrkan för Wisti brud?". Slut citat.

    Nek inte "Kyrkan" om vi med det menar en Kristi Kyrka men möjligen SVeK som väl skulle kunna kallas det liksom mycket annat men inte Kristi Kyrka och alls inte t.ex "Kristi Brud".

    //HH

    SvaraRadera
  18. Annars kan väl kyrkoherde Moqvist från Varberg/Lund passa bra om man vill förändra Göteborgs stift. Han förändrade ju församlingen här i riktning med Svenska kyrkan i övrigt. Gjorde rent hus med högkyrklig ämbetssyn, sålde en kyrka, anställde första prästvigda kvinnan och vigde homosexuella för första gången i församlingens historia. "Församlingsbo från Varberg"

    SvaraRadera
    Svar
    1. Han gjorde väl mest rent hus med sig själv och det rätt snart också?

      Radera
    2. Vad menar du med det?

      Radera
    3. Det stämmer inte. Han genomförde förändringar på en rad olika plan - snabbt, effektivt och genomtänkt. (Och jag är kritisk till de förändringar som gäller församlingens teologi - inte allt annat). Men han lämnade sin tjänst i Varberg och flyttade till Lund för att han gifte sig. Inte av något annat skäl. "Församlingsbo från Varberg"

      Radera
    4. Precis!
      Han struntade alltså i både första och sista punkten (kanske alla?) i förändringsarbetets fem faser.
      Den sista fasen förutsätter kontinuitet.

      Radera
  19. Vem som helst kan hitta på teorier om faser. Men inte vem som helst kan driva igenom förändringar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, driva igenom förändringar kan vem som helst.
      Men långt ifrån alla kan förändra till det bättre och få med sig gruppen.
      Förändringen har lyckats om resan fortsätter åt samma håll när förändringsledaren lämnat.
      Jmf Paulus som fick förmana t.ex. församlingen i Korint några gånger efter att han lämnat dem.

      Radera
  20. Inga förändringar sker med hela gruppens gillande. Men för oss i Varbergs församling står det klart att förändringen varit positiv även om vi är en del som teologiskt tyckte bättre om hur det var förr. Jag var skeptisk men måste tillstå att han visste vad han gjorde. "Föesamlingsbo i Varberg"

    SvaraRadera
  21. Låt mig få säga detta: Min putslustiga ordvits handlar inte om ett ställningstagande mot Kent Wisti men inte heller för honom, som biskop. Han är en utmärkt satiriker men att vara en sådan meriterar en inte per automatik till att vara ett biskopsämne, kanske tvärtom, då en satiriker ska slå underifrån eller åtminstone jämsides för att vara en god sådan.

    SvaraRadera