torsdag 20 juli 2017

Nu kom äntligen Depressionen!

Förra torsdagen steppade jag ut till postlådan (jo, jag har lärt mig: i brevlådan vid ICA Grytan lägger jag brev. I lådan här hemma hämtar jag post) för att med sällspord entusiasm hämta mitt ex av Torsdagsdepressionen. Det fanns inget. Jag blev riktigt ledsen. Ingen depression denna torsdag! Det var i sig en deprimerande insikt. Jag stålsatte mig och insåg att jag måste vänta. Denna morgon kom depressionen punktligt som en klocka.

Jimmie Åkesson först. Han är en sån där som inte hinner gå i kyrkan så ofta, han liksom en majoritet av hans väljare.Vi känner till detta. "Hade bara gudstjänsttiden varit en annan eller gudstjänsten en annan dag, så..." Vi går inte på det. Det man verkligen vill, hinner man. Jag har aldrig sagt det, men repliken vore inte så dum: "Om du efter 30 besök under året i församlingskyrkan skulle få en gratis jordenrunt-resa med allt betalt, skulle du sitta i kyrkan en halvtimme innan gudstjänsten för att inte missa platsen." Inte Jimmie, förstås. Men herr Omnes, en man i 40-årsåldern.

Som för alla i den där kategorin följer ett beklagande av icke-kyrkogångaren att han inte går oftare. Gärna går han dock i kyrkan när han blir kallad. Att kyrkklockans helga maningsljus kallar syndare till Gud, har dock gått honom förbi. Varför skulle han gå? Det är det gamla vanliga obotfärdighetsargumentet: "Kyrkan är en bra plats för en stressad person, och ofta sägs där både kloka och tänkvärda saker." Vem går på detta?

Märkligt nog la jag dagens tidning till vänster på skrivbordet. Där låg också Anders Nohrborgs postilla Den Fallna Människans Salighetsordning, band I. Jag slår upp sidan 399, tjänlig i sammanhanget. Magister Nohrborg vet besked:
Människor tror inte på Jesus därför att han talar sanning (Jh 8:45).
Så är det ännu:
"För denskull avsky de att gå i kyrkan, och de vill helst aldrig komma dit utom möjligen någon gång för ett yttre skens skull. De äro så avoga mot sanningen, att de oupphörligt arbeta på att finna skäl och bevis emot den, och till den ändan läsa de alla smädeskrifter de komma över, för att befästas i sin otro." Kulturarvspratet är ett effektivt skäl mot tron, tänker jag.

Jimmie ber varje dag. Det gör många men journalisten Pontus Håkansson ställer påhaksfrågan. Så visas journalistisk kompetens: "Till vem riktar du din bön?" Åkesson vill inte svara och det är ett verkligt informationsbärande svar: "Den frågan är för personlig." Verkligen? Själv ber jag till Fadern genom Sonen i Anden, skulle detta vara hemligt?. Gör inte alla kyrkokristna det? Ber Åkesson till exempel varje dag medarbetarna om kaffe och är detta hans bönelivs essens. Kaffebönan. Vi får inte veta. För personligt!

Jimmie Åkesson tar ställning i sanningsfrågan också. Hans uppfattning om teologi är att man kan få stöd för lite vad man vill. "Sök och du ska finna, eller vad man brukar säga."  Magister Nohrborg hade inte blivit överraskad. Här for många av Kyrkans insikter sin kos, också den om Skriftens klarhet, och hela reformationsverket sopas ut tillsammans med tanken både på Uppenbarelsen och Anden. Denne Åkesson från Blekinge leder ett parti som ställer upp i Svenska kyrkans val. Och han tänker sig ta över Svenska kyrkan. Anatäma sit. Kvar av allt blir en kulturarvsinstitution.

Det finns ett enda rimligt och alltmer angeläget krav: Ut med partierna ur kyrkovalet. Så värnas tron, vår allraheligaste kristna tron, mot "traditionen" och i valet mellan tro och tradition måste den som står för kristen tro välja - tron, den som hör ihop med Skriften och Traditionen, de levande tankarna. Det gäller att vara noga med versalerna.

Anders Wejryd var oppmålter också. Det är en fördomsfull Marie Starck som intervjuar. Hon går på allt. Man kunde om man inte blivit så deprimerad skrivit att Starck gör en svag insats. Inga påhak. Nu säger Anders vad han inte sa då, att han är tacksam att vi äntligen fick igenom frågan om samkönade äktenskap. Det var den frågan han före år 2009 på allt sätt ville undvika och därför jobbades det med partnerskapsvälsiignelse och inte äktenskap. Vi minns vad han glömt. Har ni glömt så gå till kyrkomötesprotokollen. Jag säger inte att karln ljuger. Men fel minns han och detta felaktiga minne visar sig vara det nu politiskt korrekta. Jag är lika lite förvånad över detta förhållande som magister Nohrborg skulle ha varit.

Den där avhandlingen i skrivbordslådan som blivit "den oavslutade" tror jag aldrig fanns där. Anders tenterade litteraturkurser men hade inte börjat skriva. Inte konstigt om han i stället då nu (fast utan brådska) skriver något annat, något som kräver mindre av inläsning av nyss publicerat material om Söderblom och missionssyner samt kräver grundforskning.

Marie Starck har en stark övertygelse. "Har man varit biskop i Växjö, med sina många kvinnoprästmotståndare, är man också van vid tungt motstånd." Många? Stiftet var, när Anders blev biskop, känt för sina många disputerade doktorer i teologiska ämnen. Flest av alla stift om man räknar bort fakulteterna, sa salig Hellström. Starcks bild är en nidbild av ett teologiskt alret stift, för så var det. Nu säger Wejryd: "Man får inte vara rädd för opposition. De som håller med säger oftast ingenting och backar inte upp förrän lång tid senare. Det går väl inte obemärkt förbi."

Riktigt vad som inte obemärkt går förbi är något svårt att förstå. Att de slätkammade inte backar upp Anders och att hans sätt att hantera den kontraktsprost han såg som oppositionell (han sparkades) och att detta oförblommerat förklarades med att stiftet skulle få veta var skåpet skulle stå?

I den minnenas värld där Anders nu dväljes är gudsbilen ljus. Missionsförbundare har det så ställt med Gud. Vackert så. Minnesbilderna bli därför ljusa - oavsett hur det var. Påfallande ofta tycks det dock i stiftet vara på det viset, att man mer minns biskoparna Lindegård och Hellström, berättar om dem, skrattar åt händelser och repliker. Pratas det alls om Wejryds tid? Jag vet inte vad denna omständighet säger, men något säger det.

Så fick vi en uppiggande deprimerad morgon. Göteryd väntar. Men är kyrkoherden verkligen behörig att lägga alla dessa dagar på sin ranghöga syssla? Kyrkoordningen ligger på nattygsbordet förstås. Kyrkoherdar lever så. Nästa Torsdagsdepression inträffar först om 14 dagar. Håll ut!

24 kommentarer:

  1. KT skriver en hyllningsskrift rill ÄBE Wejryd. Varför då inte använda en dåligt påläst frilansjournalist med frikyrkobakgrund?
    Frågan är hur det skulle sett ut om man bytt intervjuteknik mellan de två intervjuerna med Åkesson & Wejryd?

    SvaraRadera
    Svar
    1. KT har väl aldrig bedrivit någon journalistik, det är en ytterst korrupt propagandablaska!

      Antony

      Radera
  2. En kommentar som väl egentligen inte hör hemma under just denna bloggpost, men som kanske ändå är av intresse eftersom Jan-Åke Karlssons yttranden kring RFSL tidigare behandlats på denna blogg:
    https://m.facebook.com/RFSU-Stockholm-Fria-Relationsgruppen-639248766255275/
    Mvh Markus

    SvaraRadera
  3. Inte bara du, Dag, vi var ju flera som åkte för att skåpet skulle stå rätt för Wejryd! Och mig kan man inte beskylla för att vare sig vara kvinnoprästmotståndare eller homofob! Var han rädd för personer som vågade yttra sig? Och tänk, när jag läste gamla utvärderingar från reseledartiden just före min tid i Oskarshamn stod det ofta att jag var så trevlig! Vi var kanske för trevliga? Han var kanske rädd för oss? Andra som borde ha åkt med tanke på sin tro, fick ju vara kvar... det är väl ingen hemlighet!

    SvaraRadera
  4. Det slår mig att Wejryd hade varit ett utmärkt chefsämne i det kommunala.

    Omprövning och fotbyte i rätt tid. Orädd att hugga till vid behov och göra bondeoffer. Prioriteringsfähig. Helhjärtat satsande på den häst som ger utdelning.

    Så var väl hans fru kommunal skolchef? Kanske borde han ha gjort hennes karriär till sin? En vinst för alla berörda. /smun

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det stämmer. Kajsa Wejryd var skolchef i Tingsryds kommun.

      Radera
  5. Varför upprepas påståendet - det har ju ingen bäring?

    -Ut med partierna ur kyrkovalet, ryter bloggaren än en gång. Vän av ordning frågar sig förstås varför parollen blir ett upprepat mantra, när partierna nyss har deklarerat att de stannar kvar.

    Kyrkoval är realism. Kyrkoval avgörs av väljarna. Kandidaterna måsta la efter läge, inrätta sig efter verkligheten. Bloggarens paroll är och förblir den ensammes klagan, en luftpastej: verkligheten gäller ju även för honom och hans nomineringsgrupp.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. BOD borde söka sig till kommunfullmäktige! En demokrativinst. /smun

      Radera
    2. Alphadeltagaren20 juli 2017 kl. 18:00

      BOD
      Vad heter din nomineringsgrupp, nu igen?

      Radera
  6. Problemet, broder Dag, heter inte Wejryd eller Åkesson. Problemet, som de förblindade “svk-medlemmarna” aldrig fått en chans att göra upp med, är det genom grovt övervåld och kulturförstörelse påtvingade lutteriet för 500 år sedan. Människorna tillfrågades aldrig om det ville ha någon "reformation". De fick heller ingen.

    De fick i stället en åsiktsdiktatur där ingen hade en chans att slippa undan förrän lagen om religionsfrihet 1952 medgav det.

    De fick en förtryckardiktatur där de övergödda “prästerna” varken drog sig för att utplundra dem och hålla kvar dem i ständig fattigdom eller att stämpla dem som “oäkta” mindervärdiga människor med socialt förstörda liv som följd.

    De fick en kyrkodiktatur som genom åren under sken av “myndighet” hölls vid liv med en allt mer kostsammare konstgjord andning. En diktatur som under sken av “folkkyrka” ännu 2017 skamlöst göder sina parasiter, politruker och “förtroendevalda”.

    Idag ser vi hur hur denna förtryckande lutherism-janteism med tilltagande spasmer och dödsryckningar äntligen är på väg bort mot sitt enda rättmätiga mål: historiens stinkande vämjeliga dynghög.

    Kvar står förlorarna, de alltmer oroligt sovande förtryckta, många av dem ännu med dåliga samveten och medfödd ångest för “överheten”.

    Den påtvingade statslutherismen är och förblir en förbannelse. “Reformationen” var och förblir ett av djävulens största övergrepp med enda syfte att splittra och utplåna tron.

    Du gömmer dig i “Nohrborgs postilla”. När ska du vakna, broder Dag? /John

    SvaraRadera
  7. Nå, nu får vi nog fråga Den Ranghögste om detta också är hans bild av 500 års svensk kyrkohistoria och kanske spörja om vad han menar om magister Nohrborg. Kanske skulle vi fråga några historiker också för den absoluta statens framväxt i Sverige är väl på sitt sätt en annan process än medeltidens reformationstraktan, som sannerligen inte bara var luthersk? Undras.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad tycker du själv? Idag är du fri att tänka och uttrycka dig. /John

      Radera
    2. Dr Sandahl verkar tro att biskop Anders är en konung av Karl XI ordning, som gärna dräpte alla "otrogna"?!
      Antony

      Radera
    3. Ett intetsägande svar. Är Pjätterydsslantarna verkligen värda så mycket? /John

      Radera
  8. Det hade varit intressant om Jimmie Åkesson, som säger vara så konservativ och värnande om traditionerna, fått frågan om varför han och flickvännen inte gift sig trots mångårigt samboskap och gemensamt barn. Vore även intressant att veta om han valt att låta det egna barnet bli döpt i Svenska kyrkan. / Markus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Googla "Stormen Per och dop" så ska ni få se på roligheter vad präster kan hitta på! Tala om att ha inflytande!!!

      Radera
    2. Vore jag Åkesson, skulle jag inte utan fog misstänka att prästen skulle ettdera vägra att döpa barnet till en sådan massmedialt utpekad phul fisk, eller begagna tillfället inympa evangeliet om alla människors lika värde, rättigheter och fria rörlighet. Prästers roll är väl att spegla sin tids och sitt samhälles trosuppfattning? /smun

      Radera
    3. http://www.friatider.se/prast-i-svenska-kyrkan-stormen-per-var-guds-straff-for-att-jag-dopte-sd-toppens-barn

      Radera
    4. Är det inte ganska anmärkningsvärt att en präst tror att stormen Per drar igång som straff för att hen döper ett barn till en sverigedemokrat? Alla människors lika värde???

      Radera
    5. ismun! "Massmedialt ful fisk" Vem är det? Knappast den vars barn döptes. Han har, vad jag vet, aldrig framstått negativt vare sig i media eller ens bland politiska motståndare i hans hemkommun. Och präster ska väl inte ta politisk ställning när de döper! Då har man nog missuppfattat sitt ämbete!

      Radera
    6. Den prästen, nya tant lila, har fullkomligt missuppfattat sin uppgift. Gud skulle aldrig någonsin vilja att ett barn inte blev döpt. Stolla är rätt benämning på den prästen.

      Radera
  9. John! Det skulle vara intressant att få veta hur du bedömer förhållandena för folk och kyrka i Spanien, under långliga tider och fortsatt under Franco!

    SvaraRadera
  10. Biskop Anders kardinal Arborelius OCD har nog inte haft anledning att reflektera så mycket över det Dag funderar över så nog ingen vits att fråga honom.

    Annars, är det väl bättre än inget beträffande Åkesson, han säger sig ju inte vara ateist och indifferent i vårt fall.

    Jonas M

    SvaraRadera
  11. Starck skulle kunnat fråga om varför ÄBE Wejryd stod, satt, log mot och hade möte med terrororganisationen Hamas ledare Ismael Haniyeh i Gaza 2014. Det väcker ju onekligen en rad tuffa frågor som behöver svar. Långt bort från Himlaspel och gullegull. Men kanske har Wejryd bara ljusa minnen från det också? Sedan kan man undra vad alla dessa reformerta, frikyrkliga på olika positioner i kyrktoppen och inom generationseliten gjort med Svenska kyrkan. Eller, rättare: det undrar man inte. Kvitto och konsekvens har vi. /Annika Borg

    SvaraRadera