Kyrkomötet bjuder på - just det - möten. Kamraterna i Frimodig kyrka bjuder på analyser, repliker och uppkast. "Uppkast" kallas på modern svenskkyrkligt språk för "provtänk" och är något fint. Frimodig kyrka provtänker febrilt med ledfrågan "Kan det verkligen vara så?" Till det kommer repliker från andra kamrater i kyrkomötet. Som den om stiftsadjunkten för gudstjänstfrågor som berättat att han inte firar gudstjänst på söndagen. Skulle jag återge detta sakförhållande i något ekumeniskt sammanhang, skulle folk svimma. Det ÄR naturligtvis alldeles orimligt. Eller "abderitiskt" som man numera säger.
Kamraterna i Frimodig kyrka sköter sig. Inte bara så att Fredrik Sidenvall insåg att han måste ta upp den fariseiska psalm som skulle inleda kyrkomötet - "Som sådden förnimmer" - för den saken var det inte sörjt för trots att drottningen och kronprinsessan var på plats. Frimodig kyrka räddar situationen!" Men kamraterna kommer också med de allvarliga analyserna. Är det faktum att det blir så tråkigt i kyrkomötet tecknet på att kyrkomötet drabbats av en förbannelse. När något är välsignat blir det roligt - i alla sammanhang och på alla plan. I kyrkomötet växlas så mycket ner till ren tråkighet, till meningslöshet och till tröttsam pratsamhet. Detta utförs visserligen sällsport glatt entusiastiskt - men icke desto mindre är det tröttande trist i botten. Vem gitter höra att allt står väl till - allra mest i den talandes hemförsamling. No problems seen!
Till det kommer det trista beskedet att "EGENTLIGEN" är det som någon frågat efter i en motion redan utfört. "Vi gör det hela tiden!" heter det - vad saken än gäller. Och det är, som den gammaltestamentlige profeten påpekat, det kända förhållandet att allt står väl till.
Förnekelse är mänsklig grundhållning, menar den mystiska kvinnliga läkaren i Fan Browns bok Inferno. Det kan inte vara illa, det måste vara annorlunda och minsta tecken på framgång blir något att yvas över. Det är som den präst som på 1970-talet pratade om den nya kormattan som exempel på förnyelse i kyrkan. Kris hanteras bäst genom att förnekas, sålunda.
Men jag beundrar dock de tappra ledamöterna av kyrkomötet. Så mycket meningslösheter som de baxar fram och tillbaka utan att förtröttas - det är en gärning som imponerar. Men vad skulle hända om hela den kyrkliga beslutsapparaten användes i Guds rikes tjänst? Det skulle i varje fall bli roligt för då skulle företaget vara välsignat.
Vad uttrycker detta blogginlägg? Författarens kyrkomötesdepression.
Vårt sk. kyrkomöte är i akut behov av förnyelse i betydelsen pånyttfödelse så att besluten befrias från den besvärande fariseiska åkomman att försöka vara herre över Guds Ord (Mt 15:6). K G Hammar försökte en gång göra teologi av detta system med hjälp av Wingrens tankar i Växling och Kontinuitet. Resultatet av detta försök blev mer av Växling och Kontext. Arma biskopar som är reducerade till observatörer i detts spektakel.
SvaraRaderaKyrie elison
SvaraRaderaD S ger en primera(n)d(e) inblick i kyrkans upstairs.
SvaraRaderaSjälv mötte jag just downstairs.
Kyrkvaktmästaren på landet suckar:
-Det håller inte länge, det här kyrkliga. Det är knappt nåra som går i kyrkan längre. Dom går ur så fort dom kan. Dom vill inte betala. Jag har tre söner. Dom säger att dom är ateister alla tre. Att vetenskapen bevisat att gud inte finns. Dom säjer att man är dum om man tror. Som att tro på tomten. Judarna bad allihop. Hitler eldade allihop ändå. Alla sex miljonerna. Det tjänar ingenting till att be. Jag vet inte vad jag skall svara dom. SUCK!
Tagen av downstairsperspektivet blev
Tant Svart
Stackars man. Men svaret är ju: Matt 11:25 och Luk 10:21.
RaderaFör övrigt menar jag att den som påstår sig vara ateist i kraft av sin klokskap är en ren idiot. Vi kristna har en förklaring till att vi och jorden alls existerar, det har inte ateisten.
Berätta för de arma dödgrävarsönerna att grundaren t o m med blev avrättad. Scenen återgiven på pappas arbetsplats och på massor av andra ställen världen över.
RaderaOch just därför...
(Tomten blev aldrig avrättad, hur skulle det gått till, han har ju aldrig levat.
LG
Visst har förebilden till Jultomten St. Nikolaus levat http://sv.wikipedia.org/wiki/Nikolaus_(helgon)
RaderaSven-Åke Nilsson
Tant Svart: alla dog inte, det är ett gudsbevis anser jag. Skrev just om det idag inför helige Mikaels dag barockbloggen.blogg.se. Eftersom jag själv är fd dödgrävare undrar jag över om inte dina söner snart kommer till besinning. Man kan inte i det jobbet förneka döden lika bra som i så många andra yrken. Det brukar lända till ödmjukhet.
RaderaMånga ärliga ateister slutar som kristna, och handen på hjärtat: är inte tron en gåva som vi inte kan ta i egen kraft? Vi kan bara be att den Helige Anden tänder trons låga i nya generationer. Men ge inte upp om ateisterna - det gör nämligen inte Gud!
SvaraRaderaDen fine tyske katolske författaren Heinrich Böll sa en gång: "Ateisterna tråkar ut mig. De talar bara om Gud."
SvaraRaderaLG
Det ligger mycket i det, LG. Ateister lider inte sällan av en otrolig religionsklåda.
Radera