Det var väldigt vad det blev funderingar över antalet gudstjänster en präst har. Nu finns dessbättre en del präster som bokför. Låt oss vända resonemang och siffror på exercisfältet.
En präst har på dryga 35 år firat 3871 mässor - predikogudstjänster, dop, vigslar, begravningar, tideböner, skolavslutningar. En annan präst har på drygt 39 år firat 3304 mässor och haft 3232 huvudgudstjänster, döpt 807, vigt 501 par och haft 501 begravningsgudstjänster. För att det inte ska bli kattrakande räknas i hans fall själva mässfirandet separat även om det gällt en högmässa, som det numera konsekvent heter.
Jag skulle kanske också ha undrat hur många trycksidor predikningar, skriftetal och kasualtal jag hållit. Om man tryckt alltihop - hade det blivit en bok på 200 sidor varje år? GA Danells postillor var på över 300 sidor. Hakon Långström har gett ut predikningar för advent till trettondedagstid, Tända juleljus i vinterns mörka tid. Den blev en bok på drygt 100 sidor (Bokförlaget Temamet 2012). Och så greppar jag Bengt Pleijels Sångpostilla (3 årg 2010 och 1 årg 2011, Gaudete). Båda böckerna kommer upp i över 500 sidor. Präster som tar uppgiften att skriva sin predikningar och tal, gör en rejäl författarinsats varje år.
För att inte förvirra diskussionen: här talas kvantitet enbart, inte kvalitet.
För min del har jag börjat räkna antalet gudstjänster vecka 1 år 2013. Till min glädje ser jag att det är någon gudstjänst varje dag och hade jag fått räkna in söndagen och nyårsafton, hade det blivit åtta gudstjänstdagar på raken, inalles nio gudstjänster. Dessförinnan var det själva julhelgen. Livet är rikt.
Ska vi exercera valstatistik också? Eller fråga vad varje avlämnad röst i kyrkovalet egentligen kostar - med tilläggsfrågan vad vi faktiskt får för pengarna? Nu har vi pekat på möjligheten till andra valsystem under årens lopp. Personval med partiinslag i stäöllet för partival med personinslag är en modell - och ett sådant val kan börja i det lokala. Våra vänner tyskarna har ett sådant system.
Men medge att det är intressant, att när jag pekar på svagheter och fel i systemen, så avkrävs jag förslag om hur det ska bli bättre. Varför det? Det är självfalletr fullomligt i sin ordning att någon ser ett problem utan att behöva ge förslag till lösningar. Nu har jag föreslagit ett och annat i den vägen. Somligt finns att läsa i kyrkomötesprotokollen. Från 1979 är det några löpmeter böcker - men inte riktigt så många att de fyller en bokhylla Billy - fast kanske den låga modellen? Alla kyrkomötesprotokollen från start till nu ryms inte i bokhyllan Billy. Jag har försökt, men då sa en dotter att ingen vettig människa har kyrkomötesprotokoll i en bokhylla. Alltså förvaras de nu i en garderob. Man vill i varje fall framstå som vettig.
Slut på dagens exercispass.
Jag vet en kh som hade sina KM-protokoll i sin bokhylla. En framtida kyrkohistorisk forskning torde visa på vilka som var med och byggde på "Gudsstaten". Jag spanar förgäves efter någon ung teolog som idag producerat något motsvarande som den då relativt unge författaren till "Vida Hon Famlar". Det finns säkerligen unga begåvade teologämnen idag, men de har hindrats från att tjäna i Svenska Kyrkan. Biskoparna Wejryd och Jackelen tror att Israels mur skulle vara ett hinder för Gud. Vad förvånade de skall bli när de får se det himmelska Jerusalems mur.
SvaraRaderaMen du kan väl ge ut lite predikningar? Varför inte en större samling för tre årgångar? Kalla den Själakatt på hett plåttak eller själaskratt kring het gröt, eller bara själaskatt för den som vill, typ. Går säkert att fixa en uppföljare benämnd Salighetsordning för alla och envar. Se där, nu fick du ett svar på hur-frågan. / Magnus Olsson
SvaraRaderaRäkneexercisen är nattstånden. Den stammar från en helt annan kyrka, nämligen det samfund, kärast på jorden, som en gång var. Även D S:s öppna sätt att arbeta och vara mitt bland sitt folk i prästgård i samhällets mitt ("dörrstängande" var det!), blir alltmer en nostalgisk påminnelse om tider som flytt, alls inte det närvarande. Kanske var detta kyrkliga liv, med sin stolta statistik förbrännande för små och svaga andar, d v s de som idag till stora delar(?) innehar kyrkans tjänster och igår av ideologiska skäl utsågs till chefer. Det har rapporterats om hur kyrkans personal helst vill slippa helgtjänstgöring. Detta gäller även en okänd andel präster. På många håll tjänstgör präster minst sagt sparsamt vid gudstjänster, i synnerhet på röda dagar. Vad man då skall ha vare sig präster eller röda dagar till, kan man kanske fråga sig.
SvaraRaderaSignaturen iakttagare är helt fel på det vad beträffar en äldre prästgeneration, men kan ha alltför rätt eller t o m vara alltför optimistisk beträffande en yngre.
Blir idag en äldre präst ertsatt av två eller rent av tre yngre? Nej visst! Här läggs det ned i stället. I Vietnam drog sig regeringen tillbaka till allt färre "säkra" områden. Till sist föll själva Saigon. Får vi framöver se ärkebiskopen fly från taket på Kyrkans Hus i Uppsala i en amerikansk militärhelikopter, medan de desperat inkallade prästerna av henkön kastar sina frimärksskjortor, för att inte dras med i organisationens fall?
Tant Svart, som ser paralleller mellan SvK och regimer på fallrepet
Frågan om alternativ till kyrkovalen är tydligen känslig. Dag hänvisar nu till kostnaden för varje röst. Men sådana argument hörs aldrig i de allmänna, sekulära valen. Demokrati måste få kosta. och jag vidhåller att 700.000 personer som röstar i kyrkovalen är mycket mer demokratiskt än om en handfull personer upphäver sin röst vid kyrkostämman.
SvaraRaderaSedan är det inte konstigt att Dag ombeds ge ett alternativ till kyrkovalen, om han ej är nöjd med dem.
Undrande kyrkomedlem
"...jag vidhåller att 700.000 personer som röstar i kyrkovalen är mycket mer demokratiskt än om en handfull personer upphäver sin röst vid kyrkostämman."
RaderaVarför då? Alla medlemmar skulle givetvis vara välkomna att rösta vid kyrkstämman.
Och du kan självfallet inte jämföra 700 000 personer totalt i Sverige med en handfull personer i en lokalförsamling. Det är ju som att jämföra äpplen och bilar.
Vilken klok dotter du har - och en känsla för estetik verkar hon ju också ha!
SvaraRaderaKanske finns det hyllor också i din garderob?! I vår klädkammare finns ALLT (tror jag) utom mat, så tanken och problematiken är inte främmande för oss.
GOTT OCH VÄLSIGNAT 2013!
Jag i Halland
Jag noterar att Dag Sandahl går med på min beskrivning: ingen präst av kvinnligt kön har delat ut bröd och vin under kommunionen i Högby kyrka sedan Dag Sndahl blev arbetsledande komminister där.
SvaraRaderaUnder Johan Thelins tid i Nybro delade heller ingen präst av kvinnligt kön ut bröd och vin under kommunionen. Nu har den "traditionen" Gud vare tack och lov brutits.
Jag är medlem och aktiv i Svenska Kyrkan och Kristensamfundet - det samfund som f ö var först med kvinnliga präster.Ulf H Berggren
Ulf H Berggren tycks mena att prästvigda kvinnor bara delar ut bröd och vin. Det ligger något i det eftersom Apostoliskt vigda präster i Kristi Kyrka delar inte bara ut vin och bröd utan även Kristi Kropp under gestalt av bröd och Kristi blod under gestalt av vin.
SvaraRaderaDet är också enligt min uppfattning att präster av alla kön delar ut Kristi kropp och blod!-u-
RaderaHur många kön ingår i Din begreppsvärld? Idag finns det många teorier. Du tycks gilla det moderna traditionsbrytande tänkesättet eller?
RaderaTjenare Ulf - var det s.k. Kristensamfundet även först med att hävda att
SvaraRadera1) det inte finns någon specifik vits med att ha en mamma (eftersom)
2) även män kan föda barn?
Eller kom faktiskt Svenska kyrkan och ärkenö... f´låt ...biskopen Wejryd först i den frågan trots allt?
Hejsan Andreas! Jag visste inte att Anders Wejryd fött barn.
RaderaJag är för ytterligare "pappamånader". -u-
Men Elisabeth, nu pratar (eller skriver) Du väl i den demokratiska nattmössan! Hemliga val för tre kvarts miljoner människor kan väl inte jämföras med handuppräckningar vid en kyrkstämma (som alltså inte är hemliga)!
SvaraRaderaDärför detta: var rädd om demokratin, utnyttja och gläds åt den, som saknas på så många håll i världen! Avslutningsvis en enkel fråga, Elisabeth:
-Skadar valen Svenska kyrkan på något sätt - i så fall vilket?
Undrande kyrkomedlem
Det var du som gjorde den nattmössiga jämförelsen mellan 700 000 och en handfull människor. Det du talar om nu är valhemligheten, vilket är något annat. Det borde inte vara någon omöjlighet att avlägga hemliga röster på kyrkstämman. Det handlar enbart om regelverket.
RaderaValen, som de är utformade i dag, skadar i högsta grad Svenska kyrkan. Att valda politiker, eller lekmän överhuvudtaget, har ett bestämmande inflytande över kyrkans lära är absurt. Demokrati i kyrkan är lämpligt när det gäller resursfrågor och liknande men definitivt inte när det gäller läran.
Därför: Dagens kyrkopolitiska system är till mycket stor skada för Svenska kyrkan.