lördag 19 januari 2013

Blondiner och negrer

Det är lördag och tid för språkfilosofi, känns det som. Konstigt med ord som några laddar med innehåll för att sedan kunna uppträda som språkpoliser. Jag kan ta den klassiska frågan:
"Varför ligger det en massa döda blondiner under Eiffeltornet?"
"De har prövat Libresse med vingar."

Konnotationen är förstås att blondiner anses vara dumma och det är roligt eftersom väl  alla egentligen vet att hårfärg och intelligens inte hör ihop. Och så byggs berättelsen upp av ett så kallat logiskt felslut. Med vingar flyger man, alltså....

Om man i stället skulle skriva ordet "neger" i stället för "blondin" skulle historien bli omöjlig. Det är lite konstigt. Ordet "neger" var i min barndom inte rasistiskt. Skälet var enkelt. Det fanns inte så många negrer här. Jag såg en neger i Tranås när jag var 3-4 år och jag kunde i Pippi Långsröms äventyr se negrer liksom i Robinson Crusoe. Jag visste - något äldre - att raspolitiken i amerikanska södern var förfärande och i söndagsskolan hade vi vår egen neger, som vi gav pengar. Han bockade tacksamt. Negerbollar både lagade vi ihop och åt - ofta utan att de hunnit bli bollar. Max Lundgren skrev boken om Omin Hambe där skoklassen inte ville skicka pengar till Afrika utan i stället skaffa sig en egen neger. Negern kom och talade svenska - men i det godmodiga sticker också rasismen upp på ett något oväntat sätt. Men ansatsen är magnifik. Skolklassen står med plakat: "Välkommen, vår egen neger!"

Så varifrån kommer fasan för ordet neger? Import från USA. Vi låtsas att Sverige varit lika rasistiskt som USA. Det har det inte. I det här landet har vi varit emot samer och finnar - och det med mycket goda politiska och ekonomiska skäl. Skulle vi kunna hävda att Lappland var svenskt och inte av ryssen skulle föras till Finland, ville det till att hålla uppe alla försvenskningsåtgärder. Det svenska välståndet vilar på dessa markörer.

Expo Idag berättade den 17 januari - och Dagens Seglora återgav informationen den 18 januari - om en kvinna som kallade "pastors adjunktanten" /Expos ord/ för "mulatt" och "halv neger". Kvinnan dängde sin väska i ansikten på "adjunktanten" /Expo igen/. Tomaskyrkan i Västerås verkar vara en intressant plats för gudstjänst. När folk grep in skrek kvinnan att hon skulle döda "både adjuktanten och prästen" /Expo/. Dom föll och kvinnan får skyddstillsyn och föreskrift att genomgå psykiatrisk behandling. Hon ska betala 7000:- till "pastorsadjunktanten" /Expo) och 5000:- till prästen som hon hotat.

Men hallå! När hanteras de psykiskt sjuka så i församlingen? Vill de två hotade verkligen ha pengarna? Och kan man inte skratta lite åt eländet när kvinnan ropar: "Hur långt ska det gå, först en finne som kyrkoherde och sedan en neger som präst." Eller är saken så allvarlig att man inte får skratta här och inte åt det faktum at det ligger en massa döda blondiner under Eiffeltornet?

19 kommentarer:

  1. Var det inte Ingmar Ström som lanserade begreppet "trospolis" med syfte på dem som kämpar trons goda kamp mot de liberala? Hur blev det? Är det inte snarare de liberala som agerar trospoliser för att om möjligt upprätthålla det liberala systemet? Ändå håller detta system på att våldsamt krackelera. Vi kanske kommer att upptäcka att det faktiskt finns fler än vi kan konstatera som inte böjt knä för Baal. Trospolis är annars ett dåligt och mångtydigt begrepp. Var det inte en viss "kapten klänning" som kunde härja högt upp i den polisiära hierarkin? Man kan undra om det inte finns fler kapten klänningar (ulfvar i fårakläder) som spelar med i genusköret och samtidigt härjar med den fångade kvinnan, eller som Luther skulle kalla för Kyrkans babyloniska fångenskap.

    SvaraRadera
  2. Thorsten Schütte19 januari 2013 kl. 10:57

    I Seglora, dock inte expo, står att adjunkten var nybliven präst. Jag skulle tro att det resoluta agerande mot kvinnan främst var tänkt att markera ovillkorligt stöd för den nyblivna prästen, då denna kan känna sig extra utsatt och skör i sin nya yrkesroll.

    SvaraRadera
  3. Under polisutbildningen på 1950-talet fick man i signalementsläran veta: "Vid upptagandet av signalement är det givetvis av värde att dels angiva vederbörandes ras och dels hans så att säga typ. Man kan i sistnämnda fall exempelvis använda sådana uttryck som 'judiskt utseende', 'tattare', zigenar-typ' o.s.v.". Idag vore något sådant otänkbart, då t.o.m. uttrycket "negroida drag" är bannlyst. Ordet "neger" har sedan rasupploppen i Los Angeles och O J Simpson-fallet (1994). En polis som vittnade i mordrättegången hade sju år tidigare använt sig av ordet "nigger" på en bandupptagning. Det bidrog till att hans trovärdighet underkändes vilket bidrog till att O J Simpson friades från mordet på hustrun. Så visst har du rätt, Dag. Det är ett förbud som kommer från USA.

    SvaraRadera
  4. Bloggardag visar sig idag som den borne kolumnisten och vore en prydnad för vilken tidningsredaktion som helst.

    Idén om en lugn och aktad tillvaro som kåsör, ordvrängare och kolumnist faller på "the quest". Behovet att dra en lans för det rätta och sanna och smala. Knappast någonsin ens ett sneglande åt det självklara, jagbefrämjande och matnyttiga. Profetens otacksamma lott blir Bloggardags öde - En ropandes röst i den nordöländska öcknen. Kanske bör vi vara tacksamma att världen mist en mustig kåsör? Att vi i stället fått en omstridd korsriddare med ofta slitet banér?

    Nya tant lila påtalade att sådan missionsiver kan stamma ur den mognade 68-generationens engagemang och förtjusning över stridslarmet. Hur som helst; Dagens lilla bloggarbidrag var i sin genre lysande!


    Tant Svart

    SvaraRadera
  5. Dag, jag ser att du skriver "samer." I min barndom sa vi "lappar." Det var samerna som envetet påpekade att de ansåg ordet "lapp" var ett förminskande ord eller rasistisk om man vill använda det begreppet.
    En liknande utveckling har ordet "neger" genomgått. Det är ju inte så att det är den som använder ett ord, som har tolkningsföreträdet. Den ordet används på torde också ha ett ord med i laget.
    När det gäller händelsen i min gamla kyrka, delar jag helt din uppfattning.

    SvaraRadera
  6. 7 000 resp. 5 000 kr låter som 5 000 kr för kränkning och 2 000 kr för sveda och värk. Väskan kanske gjorde rejält ont men hur i all sin dar kan en präst känna sig kränkt av ett utfall från en psykiskt sjuk kvinna. Vi talar alltså inte om någon fysisk skada utan enbart en känsla av kränkthet.

    Poliser får i allmänhet inte kränkningsersättning om de "bara" fått en smäll. De förväntas ha den psykiska beredskapen för att hantera en sådan sak. Frågan är om man inte borde kunna förvänta sig detsamma av präster. Hur ska man kunna verka bland människor om man är så ömhudad? Domen är säkert riktig i sak men det vittnar om dåligt omdöme att ens begära kränkningsersättning.

    I morse läste jag om hur Jakob miste huvudet och Petrus kastades i fängelse (Apg. 12). Det ger lite perspektiv.

    SvaraRadera
  7. Holtter, det heter fortfarande Lappland och vart den till- eller omtalade tolkningsföreträde har lett beträffande könsbegreppen kan vi nu alla se (jag anser inte att jag är man, alltså måste du kalla mej kvinna). "Lappjävel" är förnedrande, liksom "finnj-l" och "niggerj-l" eller "bögj-l", så inte nödvändigtvis lapp eller neger eller bög. Jag håller nog egentligen med dej, men talaren måste också få ha ett ord med i laget, annars hamnar vi i en kränkthetens kultur som blir olidlig. (F.ö. finns det svarta i USA som försvarar, ibland återtar, begreppet "negro", precis som homosexuella gjort beträffande "bög").

    Apropå "kyrkbråket": Någon slags reaktion/markering var förstås nödvändig. Kanske även en psykiskt sjuk människa behöver en kännbar påföljd ibland för att känna sej sedd och "räknade med". Men de inblandade prelaterna får väl göra som den schartauanske prosten (för det var väl inte Schartau själv?) som krävde en ko för något men sedan lät den fattige bonden välja vilken ko han ville ur prostens ladugård.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var prosten i Qville, J H Holmqvist. En torpare stod i skuld, kunde ej amortera ett lån under svältåren. Prosten skall ha krävt att kon såldes i Uddevalla. När torparen gjort rätt för sig sa prosten " ta nu den ko du vill ut prästgårdslagårn hem". / Magnus Olsson

      Radera
    2. För nu åtskilliga år sedan läste jag en sammanställning av små berättelser ur judisk-ortodox fromhetstradition och fann då en berättelse som verkade mycket bekant. Var har jag hört detta förut? Sedan gick jag till hyllorna och sökte bland bland böcker som återger schartausk fromhetstradition och si där var det. En mycket likartad berättelse med samma poäng: Man måste göra rätt för sig och ingen har rätt att pruta av på det Gud kräver i sin lag, men nåden får alltid sista ordet. Väl är det för var och en av oss. Men ett kvarstående intryck av min läsning av judisk-ortodox/ultraortodox fromhetstradition är att det finns en påtaglig inre släktskap mellan den traditionen och gammalkyrklig/schartausk tradition som t.ex. i kravet på redlighet och pliktuppfyllelse i vardagen, i kallelsen, och sedvänjan att befråga "läraren", i stort som i smått.

      Radera
    3. Helt rätt Jörgen! Som belysande exempel kan tas NP Wetterlund en av svensk fromhets största författare vad gäller att framhålla det icke BUDLÖSA evangeliet i skarp kritik av vad han menade var svenska kyrkans största misstag genom att ge konkordieformeln för stor betydelse, varför han menar att den enda fromhetstradition som någotsånär håller måttet därvidlag var den sk schartauanska. Tyvärr är ju denne bubelmystiker bortglömd i vår tid. / Magnus Olsson

      Radera
    4. Magnus!
      Apropå prosten i Kville... En modern prost eller diakon skulle sannolikt ha gått i ett demonstrationståg i stiftstad med plakat mot fattigdomen, sociala orättvisor mm. Prästänka

      Radera
  8. PS. Jag kanske är tråkkyrklig, men nä, jag tyckte inte om det råa blondinskämtet (skulle inte gilla att rödhåriga killar som jag ständigt beskrevs som korkade heller). Norrmän tål nog dylikt bättre - de har ju humor, det hörs ju på hur de pratar ;o). Blondinskämt blir lätt en arena för hejdlös misogyni - nu sa jag dock inte att bloggaren är misogyn - och påminner mej ibland om de ännu mer råa bögskämten på 80-talen, som då kunde dras t.o.m. bland kyrkogårdsarbetare i Luleå. (Nej, jag är inte särskilt pryd). DS.

    SvaraRadera
  9. Var var ni när BosseHanssondrevet gick för nån månad sen?
    Allvi

    SvaraRadera
  10. Men Dag vill väl själv inte bli kallad för "kvinnoprästmotståndare" utan ser sig som "förespråkare av klassisk ämbetssyn". Var finns då konsekvensen i detta blogginlägg? Och homofob tycker Dag väl inte heller om att få som etikett? Varför har då inte andra med logik rätt att säga att vissa ord förminskar dem?

    Är det dessutom inte en viss brist på medmänsklighet att göra sig lustig på utsatta kollegors bekostnad?

    Farbror Grå





    SvaraRadera
  11. Hemma har det gått så att när barnen ser en neger, så säger de: "Där är en fattig". "Har de inga pengar?" Lite knöligt att besvara dessa frågor när den utpekade hör. Det logiska felslutet försvinner troligtvis och förhoppningsvis med ökande åler och vishet.
    Som det kan gå när insamlingslådorna pryds av människor med mörk hudfärg.

    SvaraRadera
  12. KOlla en BLONDIN
    som inte skäms för att i en TV-intervju låter sig kallas "neger-blondin"
    http://www.hannenabintuherland.no/?page_id=1515

    Hon är norsk kyrkohistoriker som tom vågar ifrågasätta religionsdialog och andra moderna fenomen som inte får ifrågasättas.
    Vilken blondin!

    SvaraRadera
  13. När det gäller kravet på tolkningsföreträde då ber jag att få instämma med Andreas Holmberg."Även talaren måste få ha med ett ord i laget." Den kränkthetskultur som nu florerar är olidlig och har orimliga konsekvenser. Viktiga samtal försvåras(vilket givetvis är avsikten), när vissa grupper tillerkänns tolkningsföreträde när det gäller vad som är kränkande för dem.

    SvaraRadera
  14. Här finns gott om stoff och inspiration för "Vita kränkta män". Finns både som bok och facebook-sida.
    Ja, jag skulle till och med kunna påstå att "här finns Vita kränkta män".
    Stackars er. Ja, er är det synd om. Gråt lite grann så kanske det lättar. /Maria

    SvaraRadera
  15. Det har alltid varit action i min barndoms Tomaskyrka! Sjukhuset ligger ju granne, så det kan lätt slinka in en och annan förvirrad!

    SvaraRadera