söndag 9 december 2012

Demokratifrågan eller "Håll käft eller marginaliseras!"

Tomas Lindbom skriver på Dagens Seglora (6 dec) om debatten om samkönade äktenskap i Frankrike. Ärkebiskopen i Paris André Vingt-Trois opponerar mot förslaet och det är inte särskilt vanligt med kyrkligt agerande när det handlar om politiska förslag (förslaget gäller borgerliga vigslar). "Staten i Frankrike håller kyrkan i strama tyglar. Sedan 1905 är kyrka och stat separerade. Kyrkans utrymme i det offentliga samtalet och religiösa människors rätt att öppet visa sin tro har dessutom alltmer begränsats. Sekularismen är en central del av den franska republikens väörderingar och hindrar till exempel kristna, judar och muslimer att i skolor och på arbetsplatser bära synliga tecken på sin tro som kors, kippa eller slöja."

Här kan man notera skillnaden mellan England, där parlamentet också föreläggs ett lagförslag om det som kallas samkönade äktenskap mern där premiärminister Cameron ställer ut löften för minoriteten. Jag vet att den sortens löften kan ha begränsad livlängd - men ändå.

Tomas Lindbom redovisar en uppsättning kritiska röster i den franska debatten och noterar att nästan varannan fransman delar den kyrkliga ledningens syn på äktenskapet. Politiskt är detta en höger-vänsterfråga. Men var det så klokt att bråka om denna politiska fråga kan man undra när man kommer till Lindboms sista textstycke:

"Många homosexuella i Frankrike lever i dag i ett samhälle där de förvägras rimliga rättigheter. Kyrkorna däremot hamnar i morgon i läget att ånyo stå som förlorare i förhållandet till begrepp som öppenhet, tolerans och modernitet. Kyrkorna får svårt att förklara sig när lagen gått igenom och livet går vidare som vanligt. Kyrkor och samfund kommer än en gång att hamna på efterkälken och omfatta ståndpunkter som inte bara är omoderna utan också uppfattas som intoleranta. Kyrkorna är redan marginaliserade i ett Frankrike med en särartad sekularism. Denna dystra utveckling lär bara fortsätta."

Men nästan hälften av fransmännen var ju emot den nya lagstiftningen? Skulle de bara hålla tyst? Och hur är det demokratiska tänkandet om kyrkor och samfund ses som förlorare som alltså skulle haft vett att hålla käften när modernitetens triumfvagn rullar fram? Beskrivs inte den egentliga skillnaden mellan majoritetsdiktatur och demokrati i Tomas Lindboms text? Och frågan inställer sig: hur totalitärt är egentligen Frankrike?

Ni minns att ordet septembrisera (på franska och tyska) kommer ur händelserna i september 1792 då de kristna jagades i omfattande massakrer och antingen fick svära eden till folket eller avrättas (i mer eller mindre ordnade former). Polisminister Fouchés ättlingar finns i Sverige - hertigätten d'Outrante. Vad mer av den franska revolutionens konsekvenser importeras till Sverige? Ätten Bernadotte och ett stycke sekularism, som betyder att kyrkorådet nu måste hantera Åkerboskolans begäran att få hyra Högby kyrka som lokal för sina skolavslutningar men kanske är konsekvenserna fler än så?

12 kommentarer:

  1. Intressant jämförelse mellan Frankrike och England, som säkert har många poänger. En annan liknelse skulle kunna berika genom att ta den tyska okupationen av Polen och jämföra den polska motståndsrörelsen kontra den judiska dito, där den förra i stort sett vägrade hjälpa den senare. Det handlar då om två krafter, inom samma land, polska katoliker och polska judar, med en gemensam fiende, men där majoriteten av de okuperade inte känns vid minioriteten, mot den gemensamma fienden, pga av att ena parten vill återerövra frihet medan den andra vill överleva. Om nu liknelser i de historiska sammanhangen i idemässiga skillnader mellan olika europeiska kulturer och länder, skall vara tolkningsnycklar. /Magnus Olsson

    SvaraRadera
    Svar
    1. God iakttagelse! Det finns nog fler exempel på att minoriteter inte velat eller ansett sig kunna samarbeta, med följden, naturligtvis, att alla blivit förlorare.

      Radera
    2. Exakt. Och om vi nu tar just bilden av skillnaden på polska katoliker kontra polska judar, kan ju frågan ställas varför de polska katolikerna inte hjälpte de polska judarna ? En av alla givna svar då är en kritik av vad som uppfattades som en passivitet hos judarna gentemot den terror de utsattes för. Då kommer vi med automatik in på en ödesfråga nämligen inställningen till lidandet och den teologiska tolkningen av detta. Här finns en skarp gräns mellan en judisk och en västerländsk kristen förståelse av just lidandet där den judiska tron med rötter i fångenskapen som slavar i Egypten och senare diaspora gett en förståelse av både lidande och frid/fred, som västerländsk kristenhet med rötter i den grekiska filosofin står handfallen inför. Inte för inte finns det därför starka likheter mellan judisk chassidism, protestantisk pietism och katolsk qvietism som inte förstås av den grekiskt influerade västerländska teologin ( både sk klassisk som modern) och detta yttrar sig i synen på Guds lag, i föreställningen om utkorelsen, och själva trosbegreppet med alla dess delar. Detta är förlusten i vår tid. Därför fortsätter jag att skjuta på högkyrkligheten och modernismen. Vill man vara kristen måste man vara kristen jude. / Magnus Olsson

      Radera
    3. Ps två Lästips för den som vill sätta sig in i det är 1 himmel redan här, av den katolske prästen f Benedict Groeschel. 2 icke helt skall jag dö, av professor Kazimiera Ingdahl, för att bara nämna två goda böcker i en tid då sådana lämpar sig som gåvor. / Magnus Olsson

      Radera
  2. Kyrkan måste (dei) marginaliseras i ett sekularistiskt samhälle. Det finns ingen anledning att skaffa sig kortlivade tillfälliga fördelar genom att kasta pärlor för svin eller vara bundsförvanter med vargar. Från början till slut är Guds Folk och Kyrkan marginaliserad. Här på jorden har vi ingen varaktig stad utan vi måste gå utanför lägret till Honom som ger oss det apostoliska ämbetet vilket i sekularismen räknas som avskrap (perikatharma).

    SvaraRadera
  3. Låt skolan lösa sina egna problem, om skolan inte accepterar kyrkan som inbjudare. Ingen ska kunna köpa prästernas tystnad genom att hyra kyrkan.

    http://www.hyrtaltet.se/Default.aspx?ID=2&gclid=CI-6v6jFjbQCFW96cAodq3sAXg

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad har skolan med samkönade äktenskap i Frankrike att göra???

      Radera
    2. Ser nu att Dag hade blandat in skolavslutningar i slutet av inlägget. Dit orkar jag sällan!

      Radera
  4. "sekularismen räknas som avskrap"
    Deltog i Högmässan i vår Kyrka i dag.
    Sekularisterna deltog inte tror jag - men det var totalt
    sju personer som deltog i gudstjänsten.
    Präst,kyrkvaktmästare,organist,kyrkvärd, prästens fru,
    organistens man och en som tror att han syndat mo Guds bud.
    OK vi räknar med att alla någon gång syndat och bedjat om förlåtelse. Kyrkliga samfällighetens valda ledamöter utgör cirka 12 personer med 12 ersättare.

    Tre församlingar med fyra vackra kyrkor.
    Man kan förmoda att överheten kommer att genoföra en ändring till en församling. Detta förslag kommer givetvis att röra upp svallvågor.

    Tre tusen församlingsbor kommer att oja sig och samlas i grupper som inte understiger 500 person för att protestera!

    Som sagt vi var 7 personer i en av de fyra kyrkorna i dag -
    "men där tre äro samlade" så är det ändå en högtidlig väl genomförd Högmässa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra!
      Sådana sanna interiörer behövs.
      Så här illa är det på många håll. Vad tjänar det då till att anställa? De anställda tappar rimligen modet i en sådan situation. Och anställer man verkligen dem som har kapacitet att vända situationen? Finns de f ö i någon nämnvärd omfattning?
      Talade med en nybliven pensionär. Han hade som ung gripits av de socialistiska idealen. Utbildat sig inom kultursektorn. Blivit arbetslös. På arbetsförmedlingen erbjudits en betald snabbkurs om ett år för att bli präst, s k dispenspräst:

      "Jamen jag är ateist", flämtade den förvånade unge akademikern. "Jag har gått ur kyrkan."

      "Det gör väl inget", svarade arbetsförmedlaren kallt. "Och du kan väl gå in i kyrkan igen bara"

      Min fråga blir: Hur mycket av dagens situation beror på att man urskillningslöst anställt och åter anställt? Nog är nedläggning i sådana fall en god utväg? När inte ens kyrkans anställda efterfrågar produkten eller ens vet vad den är, tjänar det då något till att erbjuda den?

      Tant Svart


      Radera
  5. Peculiar article, just what I wanted to find.


    Also visit my web-site - http://youniquedesigns.net/
    Also see my webpage :: Shahinismayilov.com

    SvaraRadera